jag minns då allt jag önskade mig var en hund, tänk om livet fortfarande hade vart så lätt..
värdelös dag, kvällen ska väl också bli värdelös och morgondagen likaså. på helgerna verkar det finns ett slags schema. alla helger är likadana när det gäller detta, och jag börjar bli grymt less. känner mig verkigen inte utbytt och bortglömd, nejnej. förstår mig inte riktigt på någonting längre, det har blivit rättså wieerd alltihopa. har någon lust att bli min vän?
fyfaan..

tur att jag och rullis planerar sommarn iallafall. vi ska bo hos hennes farmor o farfar i en vecka som bor 50 meter ifrån själva centrum i stan. vi kommer förmodligen inte att få det, efterssom planen ligger i att dom ska vara ute i sin husbil just då. men det är vi som bestämt det, och så ska det bli. andra planer har jag väl också, och hoppas att någon hänger med i floden på dom. har inte tänkt göra denna sommar misslyckad och tänker därför planera vecka efter vecka. mycket skit skare bli och jag hoppas att många kommer att bli förvånade. funderar på att ändra mig totalt och se vad som händer. bara en tanke, men den låter inte helt omöjlig heller.
jag saknar rullis:)